I oktober förra året åkte den här killen på rejält med spö av en tjur han försökte ta ihjäl. Tjuren stångade honom och hornet spetsade hans ansikte, gick in genom kinden och ut genom vänstra ögonhålan. Killen överlever, blir förlamad i ansiktet och förlorar så klart det där vänstra ögat. Han går i sjukgymnastik, terapi, tränar och så vidare. Men vad gör han med den här upplevelsen? Tänker han till en extra gång och bestämmer sig för att sluta? Tänker han att det kanske inte är värt det? Tänker han kanske på att tjurarna han tar död på genomlever samma sak (mer eller mindre) som han själv gjorde en gång i höstas?
Nej det gör han inte. Han gör comeback, tar död på en ny tjur (se bild) och blir utburen av en jublande publik.
I det här bildspelet kan man se själva spetsningen av hans ansikte. Och ärligt talat, även om jag inte vill se honom död, så tycker jag att det fan är rätt åt honom. Jag tycker tjurfäktning är så ruttet att jag inte ens orkar börja diskutera det. Det är bara sjukt.
 |
| Den här tjuren slåss inte för att döda en människa, han slåss för sitt eget liv. |
1 kommentar:
Helt rätt! Ett fullkomligt genomsjukt "nöje".
Skicka en kommentar