Grammatikdöden

I Barcelona dog jag grammatikdöden mest hela tiden, när har inte bröt av med att dö fonetikdöden, historiadöden eller en släng av litteraturdöden. Trodde jag kommit ifrån det med nöd och näppe.

Det hade jag inte.

Men nu är det i alla fall inte så mycket för att jag inte förstår, utan mest för att det är så mycket att läsa och jag är orolig att jag är för kaxig och "redan kan allt" och så har jag missat nåt. Men men, det löser sig.

Jag har ju återuppstått från den här döden flera gånger förut, så morgondagens tenta bör fungera som en elchock i bröstet precis som vanligt.